Det internationella samfundet med FN i spetsen har sedan länge insett behovet av att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa den globala uppvärmningen. I och med Kyotoprotokollet 1997 enades man för första gången i historien om bindande mål och åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Detta följdes senare upp av Parisavtalet 2015, där man kom överens om att sträva efter en global uppvärmning på max 1,5°C.

Med detta som bakgrund, har EU satt upp lagar, regler och styrmedel med målsättningen att bli den första koldioxidneutrala kontinenten i världen. Industrin har tagit fram ett sätt att mäta utsläppen från tillverkningen och delat in minskningen av dessa i tre så kallade scope med det gemensamma namnet Science Based Targets initiative (SBTi).
Sett till kabelproduktion och kabelns livscykelanalys så ligger den största delen av kabelns miljöpåverkan under användarfasen - det som påverkar är livslängden på kabeln i drift och storleken på ledaren i förhållande till den ström som leds genom kabeln. Rent krasst genereras 80–95% av kabelns miljöpåverkan till följd av värmeförlusterna under användningen, baserat på europeisk energimix.
På grund av att den energi som produceras i Europa till stor del genereras av fossila bränslen resulterar det i en stor inverkan på kabelns miljöpåverkan. Värmeförlusterna från kabeln bidrar således till konsumtion av fossila bränslen. Om energin i stället skulle genereras av fossilfria alternativ så skulle värmeförlusterna inte bidra till lika stor miljöpåverkan, utan i stället bli mer av en ekonomisk förlust. Kabelindustrin har således även ett ansvar att utveckla produkter som förenklar den gröna omställningen i samhället. Kabelindustrin minimerar även sin miljöpåverkan genom aktiva val av råmaterial samt genom att förändra produktions- och logistikprocesser.
Slutanvändare och installatörer av kablar har också ett ansvar och kan bidra till förändring genom att välja rätt och anpassad kabel för ändamålet, modifiera sina beslut efter situationen och aktivt välja kablar som har en lägre miljöpåverkan. Ett enkelt val är att välja ett större tvärsnitt på kabeln för att på så sätt minska värmeförlusterna. Som tidigare nämnt sätter EU upp hårda krav och restriktioner för att jobba mot ett mål att nå koldioxidneutralitet och det ligger ett stort ansvar hos alla industrier för att nå det.
Hur förhåller sig då kabelindustrin till detta? För att sätta fingret på pulsen tog vi kontakt med Carl-Johan Rentner, produktchef på Prysmian Group i Nässjö.
– Vi på Prysmian, liksom alla andra seriösa kabeltillverkare, vill samma sak som EU.
Och hur gör ni rent praktiskt för att jobba med EU? På er hemsida har ni lanserat ett koncept som heter Eco Cable. Är det en del av ert miljöarbete?
– Vi arbetar såklart på alla områden, i stort som i smått, för att minska vår klimatpåverkan. Eco Cable är mycket riktigt ett område som har med utvecklingen av våra kablar att göra. Det fullständiga namnet är egentligen Eco Cable by Prysmian eftersom vi använder ett eget poängsystem för att utveckla kablarna mot mindre miljöpåverkan.
Ja, namnet Eco Cable låter miljövänligt. Är dessa kablar verkligen miljövänliga?
– Jag önskar att jag kunde svara med ett tydligt och enhälligt ja på den frågan. Men sanningen är att det i dagsläget inte finns någon kabel som kan sägas vara 100 % miljöneutral. Det kommer att ta tid innan vi når dit. I nuläget handlar det om att förbättra kablarna steg för steg. Att testa och testa igen, så att kablarna inte bara blir miljöneutrala utan också lever upp till samma krav på kvalitet. De ska ha fortsatt hög brandklass, ha en effektiv energiöverföring och vara lätta att hantera.
Hur fungerar det då rent praktiskt? Vad använder ni för kriterier för att kunna påstå att dessa kablar har mindre miljöpåverkan?
– Vi följer internationellt godkända kriterier men har som sagt tagit fram en egen poängsättning för att vi, utifrån de förutsättningar vi har att jobba med, ska kunna vara transparanta med hur vi arbetar mot mindre miljöpåverkan. För att en kabel ska få tilläggsnamnet Eco Cable måste den nå upp till en viss mängd poäng i ett eller flera kriterier och vara väsentligt bättre ur miljösynpunkt än tidigare jämförbara kablar. De kriterier som vi följer är bland annat koldioxidutsläpp, kemiska ämnen och återvunna/återvinningsbara material.
Har du några exempel på kablar som nått upp till era mål?
– Det här är som jag nämnde något som tar tid och måste testas noga, men idag har vi två kabelfamiljer som får bära tilläggsnamnet Eco Cable. Det är dels lågspänningskabeln Aceflex 0,6 och 1kV. Den innehåller idag 36 % återvunnen metall. Den andra är mellanspänningskabeln AXLJ-RMF 12 samt 24kV. Den har en mantel bestående av 90 % återvunnen polyeten och lanserades på Elfack den 9:e maj i Göteborg.
Är detta så långt ni ser att ni kan komma, eller kan konceptet vidareutvecklas?
– Detta är verkligen bara början på en betydligt längre process. Nästa steg vi tagit är att våra kablar blir miljövarudeklarerade enligt EPD. Förkortningen står för Environmental Product Declaration och är en verifikation gjord av tredje part. En EPD redovisar hela kabelns livscykel från råmaterialframställning till omhändertagande efter kabelns hela livslängd. Personligen vill jag att EPD-deklarering blir obligatoriskt i framtiden. Då är det förutom en miljömässig fördel också ett affärsmässigt övertag att ligga i framkant.
Tack!